Ja varför?

Nu har det hänt igen. Ett inbrott. Mitt på blanka dagen då jag var hemma. Tjuven eller tjuvarna smög sig in i huset då jag var ute. Tog sig in hos grannen och tog vår dator. Mina foton, är det jag sörjer med datorn. Vad ledsen jag blir.

Jag orkar inte stå på mina ben längre, jag har krachlandat med huvudet före. Varje dag är en pina att behöva kliva upp och spela glad. Jag måste ju för mina barns skull.

Vi har efter detta sista rån, min depression och smärta, dödsfallet för två veckor sedan och nu helgen begravning, lagt allt på hyllan ett tag. Jag tillverkar visserligen lite saker men mer för att få mig själv att inte sjunka så djupt.

Tur vi bara har en kattunge att sälja, för att hitta fler hem än så skulle nu bara vara pest och pina.